På uppdrag från sjöfartsverket har som examensarbete gjorts en kartläggning, bedömning och rekommendation avseende fasta sjömärken längs Västkusten och Vänern.Bakgrunden är att Sjöfartsverket har inlett en utredning gällande dessa sjömärkens nautiska behov med tyngdpunkt för handelssjöfarten . Detta som en effekt av den tekniska och kommersiella utvecklingen som inneburit att farleder dragits om, nya tillkommit och äldre dragits in. En översyn av befintliga sjömärken är påkallat, då dess funktion och behov kan ifrågasättas. Vårt examensarbete handlar om att utifrån ovan perspektiv belysa detta förändrade behov, som identifierats av Sjöfartsverket.Vår uppgift i detta projekt har varit att ta fram underlag för hur en sådan bedömning kan ske samt för en begränsad kust sträcka genomföra bedömning utifrån de av oss framtagna bedömningsgrunderna.Detta har skett utifrån både ett handels- och fritidssjöfartsperspektiv..

I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige.Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna.

Den 20 augusti år 2013 trädde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befäl ombord på svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att få insikt i hur konventionen påverkat besättningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förändringar som behövts göras ombord med avseende på arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förändringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning.

Denna uppsats har till syfte att presentera och analysera författarnas arbetsprocess och resultat gällande skrivandet av en handbok rörande ämnet underhållsteknik. Dess syfte är även att förklara metodval, presentera källor och diskutera handbokens uppbyggnad och pedagogiska utformning. Under skrivperioden har en kvalitativ metod följts och tonvikten för skapandet av handboken har legat på faktainhämtning och källkritik.Själva handboken riktar sig främst till studenter vid de nautiska programmen, samt nyutexaminerade styrmän.Resultatet presenteras som en bilaga vidhäftad denna uppsats..

Rapporten utreder bränslecellsteknikens lämplighet som energikälla till sjö- märken i allmänhet och fyrar i synnerhet.Ingående tekniker, såväl rörande bränsleceller som fyrar, presenteras i två introducerande kapitel. Vidare utreds problematiken kring lagring och hantering av vätgas. Slutsatser från de inledande delarna leder fram till ett systemförslag. Avslutningsvis presenteras en en kortfattad ekonomisk analys.Rapporten visar att tekniken i sig är lämplig. Sjöfartsverkets krav vad gäller tillförlitlighet och livslängd uppfylls i exempelsystemet.

Första januari år 2013 trädde den senaste versionen av MARPOL Annex V i kraft. Denna studie har genom en litteraturstudie samt intervjuer med nautiska befäl sökt svar på vilka förändringar som skedde, hur dem implementerats ombord samt hur förändringarna upplevts av sjöfarare. Syftet med studien var att bidra med en pusselbit till bilden av hur avfallssortering utövas till sjöss samt hur arbetet med det upplevs. Litteraturstudien kom fram till att den stora skillnaden är att papper, glas, metall samt aska inte längre får slängas i havet. Inom specialområde får endast matavfall destruerat genom avfallskvarn slängas överbord.